Aklejsläktet

Aklejsläktet
Guldakleja (Aquilegia chrysanta)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRanunkelordningen
Ranunculales
FamiljRanunkelväxter
Ranunculaceae
SläkteAklejsläktet
Aquilegia
Vetenskapligt namn
§ Aquilegia
AuktorCarl von Linné
Arter
  • Akleja (A. vulgaris)
  • Alpakleja (A. alpina)
  • Amurakleja (A. oxysepala)
  • Brokakleja (A. skinneri)
  • Brunbladig akleja (A. vulgaris Vervaeneana-Gruppen)
  • Citronakleja (A. aurea)
  • Coloradoakleja (A. caerulea)
  • Dockakleja (A. ecalcarata)
  • Doftakleja (A. fragrans)
  • Drottningakleja (A. ottonis subsp. amaliae)
  • Dvärgakleja (A. discolor)
  • Eldakleja (A. formosa)
  • Grönakleja (A. viridiflora)
  • Guldakleja (A. chrysanta)
  • Hallonakleja (A. vulgaris fl. pl.)
  • Italiensk akleja (A. bertolonii)
  • Japansk akleja (A. flabellata)
  • Kanjonakleja (A. desertorum)
  • Kashmirakleja (A. nivalis)
  • Klematisakleja (A. vulgaris klematisflora
  • Klippakleja (A. einseleana)
  • Korsikansk akleja (A. bernardii)
  • Laramieakleja (A. laramiensis)
  • Långsporrig akleja (A. longissima)
  • Mojaveakleja (A. shockleyi)
  • Olympakleja (A. olympica)
  • Pastellakleja (A. ×cultorum)
  • Prinsessakleja (a. ×helenae)
  • Purpurakleja (A. buergeriana)
  • Scharlakansakleja (A. canadensis)
  • Sibirisk akleja (A. sibirica)
  • Skredakleja (A. jonesii)
  • Skuggakleja (A. nigricans)
  • Skönakleja (A. formosa var. truncata)
  • Sotakleja (A. atrata)
  • Spansk akleja (A. pyrenaica)
  • Stenakleja (A. scopulorum)
  • Vårakleja (A. glandulosa)

Aklejsläktet (Aquilegia) är ett växtsläkte i familjen ranunkelväxter.[1] Det finns omkring 70 till 80 arter i släktet och de är alla perenna växter som ursprungligen växer på ängar, i lundar och i bergstrakter på norra halvklotet. Flera arter är vanliga trädgårdsväxter, bland annat i Sverige.

De är fleråriga, vanligen kala örter med upprätta, greniga stjälkar. Bladen är strödda, två eller tre gånger pardelade, med rundade småblad som har naggad kant, de nedre bladen är långskaftade. Stipler saknas. Blommor sitter ensamma eller i knippen och är vanligen nickande. Hyllebladen är 10, kronbladslika, vanligen blå till rosa vita, gula eller röda, de fem inre hyllebladen har korta, krökta sporrar. Ståndarna är talrika, de inre är sterila. Frukten består av vanligen fem mångfröiga baljkapslar. Fröna är blanka.

Dottertaxa till Aklejor, i alfabetisk ordning[1]

Bildgalleri

Källor

  1. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (11 maj 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, Storbritannien. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17276363. Läst 26 maj 2014. 

Externa länkar

  • Den virtuella floran – Aklejor
  • Wikimedia Commons har media som rör Aklejsläktet.
    Bilder & media
  • Wikispecies har information om Aquilegia.
    Artförteckning