Dyngmask : Utseende och anatomi, Biologi och beteende, Bildgalleri, Se även Wikipedia, den fria encyklopedin

Dyngmask

Systematik
Dyngmask

Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ringmaskar Annelida
Klass	Gördelmaskar Clitellata
Ordning	incertae sedis
Familj	Daggmaskar Lumbricidae
Släkte	Eisenia
Art	Dyngmask Eisenia fetida
Vetenskapligt namn
§ Eisenia fetida
Auktor	(Savigny, 1826)
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Dyngmask (Eisenia fetida)^[1] är en ringmaskart som först beskrevs av Savigny 1826. Dyngmask ingår i släktet Eisenia och familjen daggmaskar.^[1] Arten är reproducerande i Sverige.^[1]

Utseende och anatomi

Eisenia fetida (Dyngmask) särskiljs genom sin gula svans och de tydliga ränderna vid varje kroppssegment. E. fetida blir vanligen 69-420 cm lång. Kroppen är segmenterad. Segmenten består av muskler, en cirkelmuskel och en longitudmuskel samt spröt (setae)^[2]. Citellum är maskens fortplantningsorgan och är en tub-lik utbuktning vid segment 24-32.^[3] Daggmaskar är hermafroditer och har därför både äggstockar och spermier. Befruktade maskar har svullna Citellum.

Biologi och beteende

E. fetida är en epigeisk art och tillbringar därmed sitt liv ovan jord. Till skillnad ifrån stor daggmask (Lumbricus terrestris) som lever i marken så lever E. fetida sitt liv i förmultnande organiskt material ovan jord. De förflyttar sig mest horisontellt i sitt habitat men kan även byta miljö vertikalt. Deras naturliga habitat består av förmultnande löv och annat fuktigt organiskt material och kan vanligtvis hittas i lövhögar. De föredrar en något sur miljö. E.fetida har en föda som består av bakterier och svampar som bryter ner det organiska materialet.