Extremaduriska (estremeñu) är ett utdöende iberoromansktspråk som talas företrädesvis i den spanska regionen Extremadura och provinsen Salamanca.[1]
Extremaduriskan är vanligtvis indelad i tre olika dialekter, nord- eller "hög"- extremaduriska, (artu estremeñu), central- eller "medel"- extremaduriska (meyu estremeñu) och syd- eller "låg"- extremaduriska, (bahu estremeñu).[1] Nordextremaduriskan som vanligtvis anses som det "riktiga" eller ordentliga språket, talas i den nordvästra delen av Extremadura, och sydväst om Salamanca, en provins som tillhör regionen Kastilien-Leon. Central- och sydextremaduriskan talas i Extremadura och i provinserna Huelva och Sevilla, i Andalusien och är åtminstone sedan 1700-talet sedda som spanska dialekter.
I den portugisiska staden Barrancos nära spanska gränsen, talas en extramadurisk dialekt som blandats med portugisiskan och kallas barranquenhu, "barranquianska".[2] Tidigare fanns en variant av nordextremaduriskan som talades i regionen Salamanca, palra d'El Rebollal, som nästan helt dött i dag.
^J. Clancy Clements, red (2009). The Linguistic Legacy of Spanish and Portuguese: Colonial Expansion and Language Change. Cambridge Approaches to Language Contact. Cambridge University Press. sid. 190–209. ISBN 978-0-521-53944-9. https://www.cambridge.org/core/books/linguistic-legacy-of-spanish-and-portuguese/barranquenho/32C547EEF0A50A74F01A426C0C81661E. Läst 19 januari 2021
Externa länkar
Ethnologue report for Extremaduran
Languages of Spain and map — (På spanska)
APLEx Extremadura Cultural Society
Iventia.com — En kulturell nyhetsida på extremaduriska
