Friedrich Schottky
| Friedrich Schottky | |
 | |
| Född | 24 juli 1851[1][2] Wrocław[3] |
|---|---|
| Död | 12 augusti 1935[1][2] (84 år) Berlin[4] |
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Universitetet i Wrocław Humboldt-Universität zu Berlin  |
| Sysselsättning | Matematiker, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Humboldt-Universität zu Berlin Universitetet i Wrocław Philipps-Universität Marburg ETH Zürich |
| Noterbara verk | Schottkys form och Schottkys sats |
| Barn | Walter Schottky (f. 1886) Ernst Schottky (f. 1888) |
| Redigera Wikidata | |
Friedrich Hermann Schottky, född 24 juli 1851 i Breslau, död 12 augusti 1935 i Berlin, var en tysk matematiker, far till Walter och Ernst Schottky.
Schottky blev 1878 privatdocent i Breslau, 1882 professor i Zürich, 1892 i Marburg och 1902 i Berlin. Hans arbeten berör huvudsakligen teorin för de abelska och de automorfa funktionerna, av vilket område han lyckades bringa vissa delar till en hög grad av fulländning. Han gav vidare för första gången elementära bevis för den allmänna Picardska satsen. Dessa finns framställda i avhandlingen Über zwei Beweise des allgemeinen Picardschen Satzes.
Källor
Noter
- ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Marburger Professorenkatalog, Friedrich Hermann Schottky, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
Tryckta källor
- Schottky, Friedrich Hermann i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Friedrich Schottky.Bilder & media
|
