Kuddväxt

Kuddväxter^[1] är kompakta och låga växter som bildar täta mattor, tuvor eller "kuddar"^[2]. De växer vanligen på stenig till sandig väldränerad mark och har oftast ett djupgående rotsystem. De förekommer i alpina och arktiska miljöer och flest arter förekommer i Anderna och Himalaya samt Turkiet.^[3] Arterna från Nya Zeeland bildar ofta kompakta halvsfäriska kuddar, liksom de i Anderna. Aubert et al. upptar 1309 arter i sin katalog (varav 587 arter bildar täta halvsfäriska kuddar) fördelade på 273 släkten och 62 familjer. Flest arter bland de som bildar täta kuddar återfinns i familjerna Saxifragaceae (97), Caryophyllaceae (77), Primulaceae (62) och Brassicaceae (60). Vissa arter kan i mer skyddade lägen växa som buskar, ris eller rosettväxter.^[4] Kuddväxter är ingen systematisk grupp, utan en beteckning på ett växtsätt som beror på konvergent evolution som en anpassning till en karg miljö.^[4]

Det täta växtsättet hjälper till att minska avdunstning, bevara värme^[5] och klara andra påfrestningar i dessa vindpinade, kalla och ofta torra^[6] miljöer. Kuddväxterna skapar i sin tur möjligheter för andra arter, både av växter och djur, att etablera sig.^[7]^[8] Deras tillväxt är långsam och kuddarna kan nå mycket hög ålder (hundratals år).^[9]

Bland nordiska arter märks fjällglim, som är den mest studerade kuddväxten av alla, och fjällgröna.

Flera arter odlas som stenpartiväxter.

Fjällgröna, Diapensia lapponica, karaktärsväxt i fjällens vindblottor.
"Yareta", Azorella compacta, i Anderna.
Benthamiella patagonica från Patagonien odlad i kruka.
Några plantor av en Celmisia-art som etablerat sig i en kudde av Donatia novae-zelandiae.
Kuddväxter av släktet Dionysia i Göteborgs botaniska trädgård. Släktet förekommer i Mindre Asiens bergstrakter.
Raoulia hectori från Nya Zeeland. Arter av släktet Raoulia kallas lokalt för "vegetable sheep" ("grönsaksfår"), liksom arter av släktet Haastia.^[10]
Colobanthus quitensis är en av bara två arter kärlväxter som förekommer naturligt i Antarktis (den andra är gräset Deschampsia antarctica - dessutom har vitgröe, Poa annua, följt med människan dit).^[11]

Referenser

Serge Aubert, Florian Boucher, Sébastien Lavergne, Julien Renaud & Philippe Choler, 2014, A worldwide catalogue of cushion plants 100 years after Hauri and Schröter, Alp Botany 124, sid. 59-70.

^ Kuddväxter i Nationalencyklopedin,
^ Ibland talar man om mattbildande och kuddbildande växter, men gränsen mellan dem är oskarp. Aubert et al. (2014) sid. 60.
^ Aubert et al. (2014), sid. 68.
^ [a b] Aubert et al. (2014), sid. 60.
^ En halvsfärisk form ger lägsta möjliga kvot mellan yta och volym - och värmeförlusterna sker genom ytan!
^ I meningen: brist på vatten i flytande form.
^ Pressmeddelande 2013-01-29, Hjälper andra växter att överleva Arkiverad 14 november 2018 hämtat från the Wayback Machine. på Göteborgs universitet.
^ Anya M. Reid & Christopher P. Lortie, 2012, Cushion plants are foundation species with positive effects extending to higher trophic levels, Ecosphere 3:11:96, sid. 1-18.
^ William F. Morris & Daniel F. Doak, 1998, Life history of the long-lived gynodioecious cushion plant Silene acaulis (Caryophyllaceae), inferred from size-based population projection matrices Arkiverad 14 november 2018 hämtat från the Wayback Machine., American Journal of Botany 85:6, sid. 784-793.
^ Vegetable sheep i Encyclopedia of New Zealand 1966.
^ The Herbarium of Antarctic Vascular Plants.