Megingjord
Megingjord (megingjǫrð = kraftbälte)[a] är i nordisk mytologi ett magiskt kraftbälte. I Gylfaginning 21 sägs Tor ha tre dyrgripar:
- "En av dem är hammaren Mjölner (Mjǫllnir). När den kommer i luften känner rimtursar och bergresar igen den, och det är inte underligt, den har krossat skallen på många av deras fäder och släktingar. Hans andra klenod är ett styrkebälte (megingjǫrð). När han spänner det om sig växer hans asakraft (ásmegin) till det dubbla. Hans tredje ägodel är mycket värdefull. Det är hans järnhandskar (járnglófar), dem kan han inte vara utan när han griper om hammarskaftet."[1]
I Skáldskaparmál 18 berättas hur Loke lurade Tor att färdas till Geirröds gård utan vare sig hammare, styrkebälte eller handskar. Men på vägen gästade Tor en jättinna vid namn Grid (Gríðr):
- "Hon berättade sanningen om Geirröd för Tor, att han var en illslug jätte och svår att ha att göra med. Hon lånade honom ett styrkebälte och järnhandskar som hon ägde, och sin stav som heter Gridsstav (Gríðarvǫlr)."[1]
De lånade vantarna kallas här járngreipr (järn-gripare); för styrkebältet används åter ordet megingjǫrð och "namnet" Gridsstav betyder ju bara att det var jättinnan Grids stav. Bortsett från staven fick alltså Tor låna vad han redan ägde, men inte hade tagit med sig. Staven visade sig dock vara en god ersättning för hammaren. Den räddade livet på Tor i floden Vimurs forsar och med dess hjälp knäckte han ryggen på jätten Geirröds hemska döttrar Gjalp och Greip.
Eftersom Tors styrkebälte varken omtalas i Den poetiska Eddan eller i någon annan skrift som är äldre än Snorres Edda, har det antagits att det skulle kunna röra sig om ett folksagomotiv som på 1200-talet har blivit förknippat med Tor.[2] Mot detta talar dock det faktum att ett liknande bälte förekommer i en kenning för Tor i Eilif Gudrunssons Þórsdrápa:
|
|
Þórsdrápa har visserligen endast bevarats i Snorres Edda, men diktades kort före Islands kristnande år 1000.
Kommentarer
- ^ Ordet megingjǫrð är inte i källorna ett namn. Ordet betyder "styrkebälte", av megin (makt; kraft, styrka) och gjǫrð (bälte, gördel, rem).
Källor
- Snorres Edda i översättning av Karl G. Johansson och Mats Malm, Klassikerförlaget 1999. ISBN 91-7102-449-2
- Simek, Rudolf (2007), Dictionary of Northern Mythology, D.S. Brewer. ISBN 978-0-85991-513-7
Noter
