Stalaktit

Stalaktit är en droppstensformation i grottor, oftast kalkhaltig berggrund.

Isstalaktit från ett läckande rör under en viadukt i Stockholm.

Stalaktiter är de hängande, istappsliknande formationerna.[1] Där dropparna träffar golvet bildas ofta stalagmiter. Stalaktiten är i de flesta fall både smalare och spetsigare än motsvarande stalagmit.

Kalkutfällningar

Lite av kalken i det droppande vattnet fastnar på den blivande eller existerande stalaktitens spets, och bygger på denna, innan droppen faller.

CaCO3(s) + H2O + CO2 <=> Ca2 + 2HCO3

En annan typ av stalaktit förekommer i lavagrottor och bildas när lavan i taket fortfarande är så het att det droppar därifrån. De bildas genom att lite av den tillflödande lavan stelnar till på spetsen och blir kvar där i stället för att droppa ner. Ungefär samma process, fast med vatten, är det som bildar istappar.

Kom-ihåg-regel

En enkel och bra kom-ihåg-regel för att skilja på stalagmit och stalaktit:

  • Stalaktiter sitter i taket.
  • Stalagmiter sitter på marken.

Referenser

  1. ^ ”Stalaktit”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/stalaktit. Läst 24 april 2019. 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Stalaktit.
    Bilder & media
Auktoritetsdata
LCCN: sh85127270 • GND: 4780227-3