Urtima riksdag

Urtima riksdag var ett uttryck som användes om de svenska riksdagar som inkallades utöver de ordinarie sessioner som var fastlagda i riksdagsordningen. Uttrycket slutade användas efter de grundlagsreformer som genomfördes under 1970-talet. I dag är den officiella beteckningen istället urtima riksmöte. Urtima riksmöte hölls 1980, huvudsakligen för att besluta om höjning av momsen och andra skatter. Det urtima riksmötet 1980 var samlat från 25 augusti[1] till 6 september. Det var socialdemokraternas initiativ att kalla riksdagens ledamöter till urtima riksmöte.

Urtima riksdagar var relativt ovanliga och togs endast till i nödfall som exempelvis vid nationella och internationella kriser då det var av vikt att riksdagen var sammankallad. Sådana kriser inträffade vid unionsupplösningen och under första världskriget. Urtima riksmöte kan inte längre hållas då en ändring i riksdagsordningen under 2003-04 års riksmöte innebär att ett riksmöte håller på till dess att nästa påbörjas.[2]

Årtal för urtima riksdagar

Kung Oscar II öppnar den urtima riksdagen 1905 i Rikssalen på Stockholms slott.
Ståndsriksdagen
  • 1742–1743
  • 1810 (prins Karl August frånfälle, fastställande av ny successionsordning och val av ny kronprins)
  • 1817–1818
  • 1834–1835 (riksbanken skulle ställas under konungens och ständernas gemensamma lagstiftningsrätt)
  • 1844–1845
Tvåkammarriksdagen
  • 1871
  • 1892 - Gällde Sveriges försvar.[3]
  • 1905 (första urtima riksdagen 1905)
  • 1905 (andra urtima riksdagen 1905, 30 september–18 oktober, för Riksaktens upphävande.)
  • 1918
  • 1919
  • 1939
  • 1940

De extra riksdagar som inföll 1887 och 1914 var lagtima eftersom de föregicks av riksdagsval. Att 1810 års urtima riksdag i Örebro var urtima, framgår tydligt av successionsordningen (lag 1810:0926).

Årtal för urtima riksmöten

Enkammarriksdagen
  • 1980 (moms och skattehöjning)

Se även

Referenser

  1. ^ Horisont 1980. Bertmarks 
  2. ^ ”Riksdagsordning (1974:153) 1 kap. §2”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110818082356/https://lagen.nu/1974:153#K1R2. Läst 8 juni 2009. 
  3. ^ ”Sveriges säkerhetspolitiska läge 1892”. 9 maj 1996. Arkiverad från originalet den 10 september 2010. https://web.archive.org/web/20100910042827/http://www.peterkristensson.se/historia/sveriges_sakerhetspolitiska_lage_1892.pdf. Läst 6 augusti 2011. 
v  r
Svenska riksdagar
Medeltiden
(herredagsmöten (urval)
Sveriges lilla riksvapen
Reformationstiden
(de första ståndsriksdagarna)
Stormaktstiden
(fr.o.m. 1617 års riksdagsordning)
Frihetstiden
(fr.o.m. 1723 års riksdagsordning)
Gustavianska tiden
(fr.o.m. 1772 års regeringsform)
De sista ståndsriksdagarna
(fr.o.m. 1809 års regeringsform)
Tvåkammarriksdagen
(fastställt i
1866 års riksdagsordning)
1867 1868 1869 1870 1871 (lagtima) 1871 (urtima) 1872 1873 1874 1875 1876 1877 1878 1879 1880 1881 1882 1883 1884 1885 1886 1887 (A) 1887 (B) 1888 1889 1890 1891 1892 (lagtima) 1892 (urtima) 1893 1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 (lagtima) 1905 (första urtima) 1905 (andra urtima) 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914 (A) 1914 (B) 1915 1916 1917 1918 (lagtima) 1918 (urtima) 1919 (lagtima) 1919 (urtima) 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 (lagtima) 1939 (urtima) 1940 (lagtima) 1940 (urtima) 1941 1942 1943 1944 1945 1946 1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 (A) 1958 (B) 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970
Enkammarriksdagen
(fastställt i
1974 års regeringsform
och riksdagsordning)