Vitbrynad bulbyl

Systematik
Vitbrynad bulbyl Status i världen: Livskraftig (lc)^[1]

Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Tättingar Passeriformes
Familj	Bulbyler Pycnonotidae
Släkte	Pycnonotus
Art	Vitbrynad bulbyl P. goiavier
Vetenskapligt namn
§ Pycnonotus goiavier
Auktor	(Scopoli, 1786)

Vitbrynad bulbyl^[2] (Pycnonotus goiavier) är en vanligt förekommande sydostasiatisk tätting i familjen bulbyler.^[3]

Kännetecken

Vitbrynad bulbyl är en cirka 20 centimeter lång fågel med diagnostisk kombination av brett vitt ögonbryn, mörk krona och tygel, vit strupe och gul undergump. Ovansidan är brunaktig, bröst och buk vitaktiga och svagt streckade. Ungfågelns ögonbryn är mindre distinkt, krona blekare och brunare, ovansidan varmare brun, brunare och blekare näbb och streckningen undertill ännu svagare.^[4]

Utbredning och underarter

Vitbrynad bulbyl delas in i sju underarter med följande utbredning:^[3]

Pycnonotus goiavier jambu – låglänta områden i sydöstra Thailand till södra Indokina
Pycnonotus goiavier personatus – Malackahalvön, Riauöarna, Sumatra, Bangka och Belitungöarna
Pycnonotus goiavier analis – Java och Bali, förmodligen även Lombok och södra Sulawesi
Pycnonotus goiavier gourdini – Borneo och Maratuaöarna
Pycnonotus goiavier goiavier – norra och centrala filippinska öarna
Pycnonotus goiavier samarensis – Filippinerna (Bohol, Cebu, Leyte, Samar, Ticao och Biliran)
Pycnonotus goiavier suluensis – södra Filippinerna (Mindanao, Basilan, södra Camiguin och Suluöarna)

Underarten personatus inkluderas ofta i analis.^[5]^[6]

Ekologi

Vitbrynad bulbyl trivs i kustnära snår, mangroveskogar, plantage och odlad mark oftast i låglänta områden men i Malaysia upp till 1 830 meter över havet. Den häckar december till oktober med flera kullar. Boet byggs 1,2 till tre meter över marken, en djup skål i en buske eller slyträd, ibland även i en grästuva eller klätterranka.^[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men fågeln beskrivs som vanlig i hela sitt utbredningsområde och i låglänta och medelhöga regioner i Borneo till och med mycket vanlig.^[4]^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga namn goiavier kommer från det franska namnet Sonnerat gav arten 1776 för att den frekventerade guavaträd, på franska goyavier.^[7]

Bilder

Noter

^ [a b c d] Birdlife International 2012 Pycnonotus goiavier Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b c] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:178-179, ISBN 978-1-84330-746-4
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.
^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.